pratbubblan.blogg.se

2014-05-12
22:22:00

Skrytsamma ord-tolkningar om begreppet skryt. Inget att skryta om egentligen.

 
Vanligt. Normalt. Överallt. Right?
 

Lyssnade på P4 Blekinge och skrattade tillsammans med min frukost-ängel.
Vi har samma konstiga humor och samma märkliga inställning till hurvida äggen ska vara kokta.
Ängeln fortsätter ge mig energi till vardagen. Energi som behövs extra mycket just nu.

Men detta inlägget ska varken handla om sjukskrivningen, älskvärda (för det är dom verkligen) chefer och kollegor, omtänksamma familjemedlemar och tålmodiga vänner. Eller för den delen om en fullt flaxande och omfamnande Ängel. Nej det ska handla om "Skryt."

Det var en av dom ämnensområderna som dom snuddade vid, i radioprogramet imorse.
Frågan dom ställde var Vad som är okey att skryta om, respektive inte.
Genast började jag och Ängeln diskutera eventuella saker som är okey att skryta om.
Jag tänker på vilket vis vi väljer att skryta på. Det finns ju en del att välja mellan nuförtiden.
Allt från berömda facebooken, till instagrav..nej gram heter det, till flicker, twitter, blicker, ticker and so on.
Möjligheterna att kasta ut ett skryt ur bakfickan - är oändliga! Att analysera alla dessa och göra en kalkyl på effektiviteten i var och en, är för mig omöjligt. Eftersom jag endast brukar ett av dom. Men det finns två olika sätt som jag levererar mina skryt genom.

Som följer...

Skryt-forum Nummer 1:

Helt vanliga konversationer  - De nästan utdödas forum.  Face to face. Talk to talk.
Egentligen den mest riskfyllda formen att utöva sitt skryt på.
Det är inte alls säkert att mottagaren ger någon som helst feedback på det du skryter om.
Exempel:
- Ey, du, jag sprang hela strandpromenaden igår på knappa halvtimmen!
Varpå svaret kan bli...
- Mm..förresten har du hört att Petronella från Plaskeby har köpt ett nytt paraply?

Typ så. När vi väl levererar ett skryt så vill vi ju gärna se en reaktion av häpnad och förvåning i ansiktet på lyssnaren.
När vi skryter ansikte mot ansikte riskerar vi att bli sågade vid fotknölarna, bortglömda, ignorerade och missvisade till ett annat samtalsämne. Och Run-keepern i din fina App-telefon får aldrig visa upp sina prestationer som är lagrade i rad efter varandra.
Men du kan också bli hissad till skyarna.
När high-fiven kommer flygandes för att du lyckats trampa takten fortare än vanligt i dina Air-max, så är detta helt klart det bästa forumet att lägga upp ett skryt igenom. När vännen som tar emot skrytet, peppar dej att fortsätta i samma anda och berömmer dej för dina framsteg.

Skryt-forum Nummer 2:

Facebook - Det lätt-tillgängliga forumet.
Vill man ha snabb respons så skryter man här. Vill man boosta sig själv kvickt, en såndär "Över-dagen-kick-in-the-ass" -  Ja då passar Facebook utmärkt.
Exempel: 
"På g(rrrrrrr)ymmet"
Gilla-knapparna har orgi och kommentarerna haglar.
Exempel Nr. 2:
"Nu har hon landat efter tio timmars värkarbete, en moderkaka mindre och vi är nu ett bebis-skrik rikare - Välkommen vår fina dotter"

Allri har en bebis entrat detta land senaste tolv månaderna, utan att fått minst hundrafemtio av föräldrarnas vänners lyckoönskningar kommande i samma stund som den tog första andetaget.
Smidigt, enkelt och ett glädjebud på en månraket. Jag tänker att det är hästlängder bättre än att bli nedringt av alla vännerna och skäggiga släktingar med roliga hattar, som du oftast ändå aldrig hållt kontakten med. Sen kan man bara gå in och tacka alla efteråt. SMART! Tråkiga i kråksången kan dock vara att man inte ser allas leende munnar och/eller deras glädjetårar.

Vi människor fungerar olika. Och det är ju fint iförsig. En del har lätt för att skryta, En del inte.
Jag är väl där i mitten någonstans. Och yrar. Ska jag eller ska jag inte kasta ut till allmän beskådning att jag loosar i vikt, att jag dricker spenat till frukost och åker utomlands ihop med min mor? Eller ska jag bara hålla mig på min kant? Fast det är ju himla kul när vännerna sporrar en att leva hälsosamt, undrar om den gröna sörjan och lyckoönskar att planet inte ska krasha (!)

Sen kanske jag föredrar att göra dom flesta skryten face to face. För inget kan konkurrera ut den hudnära high-fiven, kramen eller leendet.

Men varför skryter vi då?
Vad är det i vår natur som gör att människan är en skrytande varelse?
Googlade detta. Och första träffarna var alla relaterade till Facebook.
Men skryt har ju varit en del av mänskligt beteende långt innan Mark Zuckerberg startade ett växande imperium av leende bebisar, nyinköpta bilar, förlovningsbilder, husrenoveringar och vunna fotbollsmatcher.

Kungar, adeln, prästerna och bönderna har väl också skrytit. Oavsett samhällsskikt så skröts det hej vilt även förr. Tror jag iallafall.
Kungen skröt helt säkert om sin sittkudde - för den hade en fantastisk stoppning. Gåsfjädrar. Gäss från Frankrike. Inga svenska gäss här inte! Noga påpekat av Kungen himself.  (Egentligen var den till för hans hemorojder - men det fick ingen annan slotts-personal veta - såklart!)
Adels mannen skröt om en man som kände en man som kände självaste mannen som föder upp dom franska gässen, vars fjädrar Kungen nu sitter på.
Prästerna skröt väl dom också. Men dom fick nog gräva djupt i skägget innan de visste om vad. Men direkt-länken upp till självaste Gud var väl deras största skryt. Och skrämseltaktik.
Bönderna. Dom slitande, arbetande, självständiga kämparna som drev små fattiga samhällen i åravis. Sen kom Kungen ridandes med sina hemorojder och brände upp deras små byar. ÄNDÅ tyddes dom fortsätta leva, bygga och drömma. Bönderna kunde skryta dom med. Om sina livsverk. Sitt slit och sina grödor.  Om sina ungar, sina fruar och män. Med all rätt.

Så summa kardemumma - skryt har nog alltid funnits och kommer alltid att finnas. I alla olika former och olika anledningar till varför.
Och på olika vis. Låt oss skryta om oss själva vilt och brett. Bara vi kommer ihåg att klatsha handen mot vår vän som berättar om sina löpar-rundor. Och inte börja prata om Petronella från Plaskeby.

Så nu ska jag avsluta genom ett skryt!
 
Idag har jag käkat upp resterande choklad som Ängeln köpte hit igår, på mindre än ett par minuter. Det var en del att äta.
Men jag har ju köpt ett Årskort till simhallen nu. Så jag förtjänade att sätta choklad-rekord i min soffa framför TV:n ikväll.
Skyyyyyyyyyyyyyyyyyt.

Sincerely Yours.
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: